Projekt nr 5- i ytterkanterna av trädgården

Oj vad mycket man vill och så mycket mindre tiden räcker till! Senaste året har det blivit alltmer woodland/lundväxter från alla växtlotterier och växtmarknader.Så då har det blivit en lund bakom alla  fina buskar  som börjat fyllas med många sorters ormbunkar, lite trillium, epimedium, geranium , kobrakalla och annat smått och gott.

Och fler och fler lökar! Min ambition med en romantisk lökäng som sedan blir klippt gräsmatta under resten av växtsäsongen går fint. Inte så fylld ännu som jag hoppats på, men ”good enough”.

 

Vi ska alldeles snart bli med hund och har därför fått ordna stängsel i trädgården på flera platser där det inte fanns innan.Det har givit lite mer struktur åt en del av rabatterna som fått en baksida med grönt stängsel..

Stängslet ger en tydlig avgränsning mot den höga häcken och fälten bakom rabatten

 

 

Vi har också fått lite tydligare avdelningar mellan de olika rummen i trädgården tack vare stängsel och en ny häck av rosenspirea som är uppsatt mot skogen norrut. Där har jag satt in nya buskar och träd och försöker komma ihåg att plantera in digitalis, liljor och annat högväxande som kan titta fram i skogsbrynet…

Stenpartiet ligger fortfarande på planeringsstadiet- men det finns ju många projekt som tagit år från tanke till skiss till handling .Medan andra knappt hunnit tänkas förrän dom är genomförda!

Ju mer tid jag kan vistas i trädgården desto viktigare blir det att  ha växter som blommar alla säsonger- som en god trädgårdsvän brukar beskriva sin trädgårdsambition- ” jag har alltid något som blommar”- precis så vill jag ha det! Här geranium och myskmadra i maj månad.

 

 

Det blev vår direkt utan vinter emellan i år!!

VINSTER PÅ STA:S LOTTERIBORD i mars månad- vår!!

Idag körde jag hem från ett besök i Håstenslöv i strålande solsken och i dikesrenarna fanns massor av tussilago överallt som små solar! det kastar en tillbaks till barndomen och till när vi bodde i Jämtland- där hittade man hästhoven i smältvattensdiken uppe på fjället i månadsskiftet april- maj.

Det är fullt av vårtecken överallt- i Stockholm häromdagen var det krokusarna som öppnade sig mot solen i en sluttning bland Galanthus och Puschkinia scilloides. Och här i Skåne har det varit rekord vid Pulken i antalet tranor på trandagen i söndags – över 10000 !! Och tulpaner, påskliljor, scilla, vårkrage, hyacinter, Helleborus, corydalis m m blommar i mängd i små och stora trädgårdar, längs gator och i parker- det är alldeles underbart!

I höstas fick vi hjälp att  klippa ner syrenhäcken rejält efter att ha bytt fönster på vårt gamla hus och bestämt oss för att vi inte behövde ”gömma” huset för förbipasserande längre. Det ger en annan karaktär åt tomten och uppmanar till mer roliga projekt såklart. I slutet av hösten tog jag upp en ny rabatt där jag fick plats med en del av den buxbom jag fått av min son Emil, de rsoror jag fått av Maria B och lite annat smått och gott. Där stod redan en sammetshortesnia och verkade ensam. Under valnötsträdet precis bredvid har jag satt en hel krans av Hakonechloa macra var. aureola, plantor jag fått av Eivor.Så tacksam!!

Snödroppar delade, hittade lite vid komposten som blev 10 stora ruggar i nya rabatten

Mest spänd är jag just nu på alla de lökar som sattes i höstas- bland annat har jag tagit stark inspiration från Clinton Lodge där man hade blå Camassia och vita pingstliljor som en tidigblommande äng. Måtte inga djur ha ätit upp dom. Jag har varit och inspekterat och det ser bra ut, små blad sticker upp överallt i marken..OBS- fotot nedan är från Clinton Lodge, inte från min trädgård

Camassia och Narcíssus poeticus var. recurvens

Man kan ju drömma hur mycket som helst förstås- just nu är min närmsta dröm att göra om det lilla stenpartiet i Peter Korns anda ,  har lusläst hans tjocka bok Odling på växternas villkor och bara brinner av iver. Mitt trädgårderande har kommit lite i bakgrunden  när alla fönster skulle målas, tapeter och vägg- och golvmålning fräschas upp, gardiner sys etc. Men nu är det dags igen att gräva i sitt anletes svett, rensa och inte minst föröka växter!! På vår inglasade balkong står en hel del växter och i ett svalt rum i huset står resten som bara väntar på att få släppas ut. Dahliaknölarna ligger där också… Drömmer lite större också- om att förändra delar av vår skog och göra det till ett woodland i större skala, ska konsultera någon, kanske besöka Ulf Sill och prata med Peter Linder.Återkommer med min önskelista…

Underbar skulptur sedd vid STA-regionmöte i Alvesta i mars

Projekt nr 4- mer spännande växter i nya rabatter och längre blomsäsong.

Under åren med presenning på den blivande ängen hände mycket i allas våra liv. Ingen hade tid med några nya projekt. Vi njöt av hus och trädgård som de var och inväntade kirskålens död. Klippte rosor, rensade dammen, såg fiskar och grodor föröka sig, satte upp fågelholkar, brände oändligt mycket skräp på påsk och valborg varje år.

De senaste tre-fyra  åren har inneburit nya rabatter, roligare träd och buskar, en ny liten prärie/stäpp och såklart fler rosor. Som kant på nästan alla rabatter har jag hittills använt gammalt tegel från de rivna uthusen på tomten. För hur vackert det än är med cortenplåt känns det inte rätt i denna miljön- det blir för städat och fint. Runt mindre träd och buskar och några nya rabatter har jag också använt en svart kant i komposit. När stenen inte räcker längre får det bli låga små ”pilstaket” eftersom vi har galet många stora pilträd.

Nygjorda brunnsrabatten med kompositkant- våren med Fritillaria

När strukturen satt sig blev det liksom mer plats för att tänka in nya växter, bredda och fördjupa sortimentet. Under många år hade jag kommit av mig helt med detta. Vi hade inga mördarsniglar och jag ville absolut inte ha in dom . Det räckte så bra med sork, mullvad och enstaka rådjur. Alltså bytte jag inte till mig växter från någon som hade spansk skogssnigel i sin trädgård, lät bli både att handla på växtmarknader och tigga plantor från andra. Hade inte heller tid eller utrymme för frösådder annat än för enstaka ettåringar och grönsaker. Vilket ju begränsade utbudet mycket och till slut blev ganska tråkigt. Jag minns fortfarande alla de underbara tillfällena från när man började med trädgård, när man hade fått en delad planta av nån arbetskamrat eller granne och planterade det. Jag hittade nu till Sällskapet Trädgårdsamatörerna som jag inte tyckt mig ha tid för innan.

Ny pionlist ska det bli här i den västra delen längs häcken mot åkern
Här har både heuchera och pioner börjat ta sig
Här syns bakgrunden söderut mot buskarna och lunden

I takt med att vi började få allt mer tid ( jag gick ner i arbetstid ) och framförallt tillbringa mer tid ute i Friseboda  vår och höst blev det också angeläget att ha en trädgård som levererar blomning under en mycket längre säsong, inte bara den korta semesterperioden.Som jag längtade efter att få expandera!!

Fler lökar, lundväxter,  fler ovanliga

träd, lite mer kin-kiga växter.

 

En trädgårdsamatör vet ju att det egentligen inte finns några gränser för vad man kan hitta på när man väl fått upp ångan!

Ängen 2018

Så när ängen var uppvuxen och etablerad var det dags!! Jag fick också klart för mig att man mycket väl kan ta emot växter från ”snigelträdgårdar” om man bara sköljer och rensar noga noga innan planteringen.

Från 2015 har jag fyllt på med spännande och lite mer udda växter från växtmarknader, trädgårdsresor, bytt plantor med andra amatörer och släkt och vänner, vunnit på växtlotterier, dragit upp själv från fröer, fått massor från folk som inte får plats med alla sina växter längre…. i vår trädgård finns ju inte den begränsningen, så om någon har för många stora buxbom eller trädplantor eller magnolior, så finns det alltid plats i något hörn hos oss. Vi har ännu massor av gräsyta som vid behov kan fyllas med växter. Lycka!

 

Projekt nr 3- utanför det redan befintliga 2009-2010

Drömmarna blev fler så klart och lusten att prova nya växter, få in fler intressanta buskar, spännande träd( som ersättning för de döda almarna och nertagna stora pilar, en omkullfallen hägg m.fl.) och inte minst att anlägga en äng pockade på. Det skulle inte längre ”bara” vara en uppsnyggad naturtomt med många rosor.Alla idéer från böcker, resor och TV-program låg där och bara väntade på att få förverkligas.

2009 planterade vi ett valnötsträd, en Juglans regia ,som är  tänkt som vårdträd på framsidan.Trädet var tre år gammalt då. I år har det burit frukt! Samma år anlade vi ett stort buskparti bakom dammen och pergolan, vårt blivande woodland. Buskarna köptes på Mandelmanns trädgård, där det då fanns en liten plantskola. Vi satte havtorn, svart fläder, brokbladig kornell, rysk kornell, forsythia, skäggbuske, svart fläder, snöbollshortensior, vipphortensia…. vi frossade i buskar med vackra färger , blad och/eller blommor vid olika tidpunkter.

Viburnum opulus ‘Roseum’ blommar tidigt på sommaren.Med underplantering av Lamium maculatum Roseum

2010 var min brors sambo irriterad på sitt arbete och gick ut och klippte fram en siktlinje på ett helt oväntat håll i trädgården. Plötsligt kunde vi ses ut över åkrarna utanför, bort mot vägen och hade en siktlinje som gick i en helt ny vinkel och öppnade upp något nytt i trädgården.Vi hade redan utsikt genom ett litet fönster i duschrummet ut över trädgården och genom de stora glaspartierna i nya huset över solnedgången, men siktlinjen gjorde att man kunde stå långt bort vid gamla huset eller sitta på altanen och se ut åt ett håll dit blicken inte gick annars.

Som en liten tavla

Året därpå gjorde vi en liten mini-japansk trädgård med småsten och växter mest på skoj. Sen planterade vi bambu och rosor och lavendel i mitten av trädgården, så vi fick en bersåkänsla runt uteplatsen i solen. Numera är där också magnolior. På framsidan blev det en boské av rosa rosor som en pendang till alla de rosor som nu fanns längs husväggen och vid den höga kustgranen, Abies grandis.

Det blev också rosor runt kryddgården. Eftersom den funnits med från början, innan vi gjorde om tomten är det nästan där man tydligast ser hur annorlunda allt blivit. Från början låg den mitt i ”vildmarken” som ett runt stenöga.

Kryddgården före projektets start…
Kryddgården idag- kontrollerad och planerad struktur och växtlighet

 

 

Salvia ´Hot Lips´ och ´Black and Blue´ i ena kvarteret

 

 

 

 

 

 

 

 

Harrison´s Yellow vid kanten av kryddgården

Ängen har tagit lång tid att förverkliga. Först prövade vi 2009 att fröså med egenplockade frön och en del inköpta. Det gick sådär. Framförallt beroende på den enorma mängden kirskål som motarbetade alla försök till äng.Jag gav upp först. Men- tre år senare började vi systematiskt kväva rotogräset med fula presenningar, en bit i taget. Det hade fungerat när vi anlagt kryddgården runt millenieskiftet. Tack och lov dolde nu rosenhäcken de värsta synupplevelserna av en stor yta med presenning. Vi tog inte hela ytan på en gång. Inte förrän 2015 etablerades ängen med hjälp av pluggplantor och fröer från firman Pratensis som specialiserat sig på ängar. Och den sista fjärdedelen blev klar först 2017.

Ett hörn av ängen mot rosenhäcken

Projekt nr 2 – en rosenhäck som avdelare och nyöppnare

När stenläggningen var gjord av alla gångarna och strukturen hade satt sig , dammen och kryddgården fått nytillskott och utvecklats, var det dags för fler rosor hösten 2007. Nu hade vi en vacker grunde att bygga på!

American Pillar nära dammen mot nylagda stenar i blekt rosa ton
Nästan overkligt fräscht

 

 

 

 

 

 

 

 

Rosor trivdes ju oerhört bra i jordmånen och klimatet -det visste vi. Jag var helt såld på engångsblommande gammaldags rosor. Efter besök på Fredriksdal, på Cedergrens och efter många kvällars dreglande över rosor i  kataloger och i Rosensällskapets små skrifter  blev det dags för en utvidgning och förändring av strukturen. (Dom har numera har en aktiv Skåneavdelning (https://www.facebook.com/groups/10730902836/).Strukturen var än så länge att göra den avslutande häcken mot skogen  som på skissen.

Detta skulle alltså börja med att rosenhäcken som ritats in i skissen i datorn förverkligades. Jag arbetade då tillsammans med en man som på deltid sålde rosor på Gessie Örtagård utanför Trelleborg. Jag hade drömmar och rosönskemål , som blev lätt justerade av Clas Nilsson för att vara så friska och bra som möjligt.  Ispahan skulle finnas där och Stanwell Perpetual . Flera vackra vita rosor likaså.

Stanwell perpetual juni

Vi jordförbättrade, mätte den möjliga längden på häcken och en hösthelg stod vi till slut där med knappt 70 plantor av 9 olika rosor- rugosor och albarosor mestadels. Rosorna skulle gå från vitt i mitten över svagt rosa till starkt rosa-rött längst ut i bägge ändar och det skulle bara svämma över av vackra, väldoftande blommor!! Ljuva dröm! Så mycket fägring.De enskilda rosorna har jag fotograferat gång på gång under åren. Men däremot har själva häcken nästan aldrig fotograferats- den har varit svårfångad på bild.

Ännu en ganska låg häck.

Det blev mycket vackert, men i ena änden av häcken fanns alldeles för många konkurrerande träd och lite för mycket skugga, så efter något år fick vi flytta alla R.Rose de Rescht till en egen plats i solen  och några R. Roserie de l´Hay  fick flytta till foten av den stora pergolan i värme och solsken.

Det viktigaste med häcken blev att den gav upphov till nya rum och öppnade upp våra funderingar i takt med att vi alls hann göra något nytt i trädgården. Som heltids-( och mer därtill) arbetande med många barn och vänner var tid en bristvara för oss alla och fick oftast läggas på underhåll av det som fanns.Men när vi hade planterat rosenhäcken som “avslutning” på tomten och tog upp en siktlinje mot nordväst, öppnade sig nya möjligheter istället .

 

Så efterhand har vi börjat utvidga den anlagda tomten bakom denna häck med en blomsteräng och en trädplantering och en del annat.

 

Projekt nr 1- en ny tomt 2006

Tomten var ojämn, full av gropar och massor av träd
Lada som revs med rosen Agatha framför
Tomten var en gammal gårdsplan med grus och sten 2005

Vi hade ritat och gjort skisser på papper och i datorn, rådgjort med trädgårdsintresserade vänner, trampat runt i snön för att lägga ut planen i verkligheten under vintern och startat en del mindre projekt  som att plantera rosor i en mindre pergola, grävt en damm, börjat ta bort en massa gamla enar som bara var risiga , klippt ner den alldeles för höga syrenhäcken, tagit ner  flera stora, döda almar och försökt hålla undan allt ogräs, röjt sly, tagit bort nässlor, fällt träd, förfasat oss över hur tråkigt det såg ut på alla öjliga ställen, bart, magert, ojämnt….. Vi bara längtade efter det nya och fräscha och så äntligen..

 

 

… lagom till midsommarhelgen 2006 var traktens schaktfirma klar – all gammal jord på halva tomten var bortschaktad, ny matjord lagd på ca 1300 kvadratmeter , grusplan fixad och gångar hårdgjorda , färdiga för stenläggning. Skissen i datorn var inte exakt, men angav då vår grundidé om hur tomten skulle byggas upp kring en rund stenlagd plats med gångar åt fyra håll, där dammen och kryddgården redan fanns i varsin ända. Vi hade då ingen tanke på att utveckla tomten utanför rosenhäcken  (vägen inritad nertill).

Våra trädgårdsprojekt under snart 20 år

När jag visade vår trädgård nyligen och nästan allt var utblommat( inte riktigt sant förstås, men jag hade just besökt två botaniska trädgårdar och i jämförelse fanns det väldigt få vackra blomster hos mig!!) kom jag på mig med att titta på gamla foton från trädgården och insåg vilket stort arbete vi faktiskt lagt ner , så roligt vi har haft och så mycket bättre det är nu än i början. Så lätt att glömma när alla nya idéer tränger på….Tänkte därför att jag skulle vilja ge en kort bild av de projekt vår trädgård gått igenom och startar med nuläget.Allra närmast gäller att peta ner massor av underbara vårlökar- camassia t.ex

Trädgården ligger på Ålakusten, 700 meter från havet, med ett naturreservat mellan oss och stranden . Vi har en tomt på 4500 kvadratmeter, där vi använder drygt 2500 till trädgården, resten är skog som skyddar mot nordvindar( dom finns ju även om man bor i Zon 1).Runt hela tomten finns en hög gammal syrenhäck och det finns en hel del gamla, uppvuxna träd längs kanten och inne på tomten. Helt dominerande är rosorna och numera är jag alltmer intresserad av att ha återblommande rosor, något jag tyckte var nästan otänkbart i början, då vi helt satsade på engångsblommande, gammaldags rosor. Trädgården är indelad i fyra större delar- en stor, central del med mycket sol, en ängs-, prärie-, frukt- och  bärdel, ett område med damm, woodland , buskar och rabatter i vandrande skugga bland träd och så husets framsida som är den torraste, sandigaste delen med en valnöt som vårdträd. De fyra delarna har jag totalt delat upp i  20 mindre rum. Jorden är en lucker sandjord  på gammal kärrmark med mycket mat- och kompostjord inblandat efterhand.

Blev så inspirerad när jag läste om andras projekt bl.a. på  bloggen https://kristinasoas.wordpress.com/vara-tradgardsprojekt/ och kommer därför några gånger framöver här att ta er igenom de projekt vi genomfört, kanske finns det någon därute som liksom vi inte har all tid i världen och/eller inte tillräckligt med pengar och/eller inte vet var dom ska börja eller vad man kan göra egentligen??

Så ta gärna dessa små berättelser från en glad amatör för vad dom är- ett perspektiv från mycket amatör till lite mindre amatör under ett antal år

Caryopteris Heavenly Blue

Raindrops keep falling on my head…

Det är höst- små regndroppar faller titt som tätt. De mest oväntade växter blommar om igen efter den heta sommaren – gick i morse förbi en stor magnolia full med stora vackra blommor, igår såg jag ett gäng praktklockor hemma hos Eivor. Och hörde om någon som har rododendron i full blom. I vår egen trädgård är det grönt, men inga växter som blommar på fel tid förutom en kerriabuske.Och jag funderar mycket över tiden och tidens gång dessa dagar.

klädförsäljning 2012
samma norrgavel 6 år senare

 

 

 

 

 

 

 

 

Många, inklusive jag själv, oroar sig otroligt mycket över klimatet. Har den här sommaren visat oss att det är alldeles på tok i hela världen nu?? Vi har haft extremväder och skogsbränder, andra har haft översvämningar. Torka, missväxt, dåliga skördar, för varmt i haven med planktondöd, korallreven krymper, extremtorkan ger svält i dess spår.. listan är lång och skrämmande och nästan allt tycks bero på oss med vår överkonsumtion, våra utsläpp av koldioxid etc –http://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/vad-ar-klimatforandringarna/1124260-vad-ar-klimatforandringarna – och allt talar för att vi måste skynda oss! Utveckling är ju en sak, men våldsamma förändringar triggade av människans oförsiktiga framfart något helt annat.Om var och en av oss bidrar med det hen kan och regeringarna världen över tar sitt ansvar så  vi  kan ändra det som krävs för att  minska på utsläppen! Miljöpartiet lyckades komma precis över 4 % spärren till riksdagen i valet i helgen 🙂

Men mitt i detta kommer jag att tänka på en del avsnitt av Planet Earth med David Attenborough  och på en helt underbar bok av Vivi Täckholm om öknen ” Faraos blomster” som påminner en om små viktiga saker som gäller i naturen. Bägge beskriver hur ett enda regn får öknen att blomma eller gräset att spurta ur en helt öde torr mark. Gräs tål nästan hur mkt torka som helst, frön kan slumra i jorden i oändliga tider, vårblomningen i lövskogar på norra halvklotet inte har någon konkurrens när det gäller att blomma ohämmat och mycket när värmen och ljuset kommer, innan lövtaken i skogarna täpper igen så ljuset nästan inte släpps fram…

Varför ska det då behöva vara så erbarmligt svårt att hålla liv i allt i ens egen trädgård?Hur kan det vara så att de allra enklaste saker blir så svåra ibland? Att inte alla fröer gror som man sått, att sticklingarna inte tar sig, att sorken äter upp riddarsporrarna igen.. . att det man tyckte var den perfekta växtplatsen inte var det, ja ni vet.

Men en del av förklaringen är förstås att man då anlägger ett alldeles för kortsiktigt perspektivFör över tid har ju trädgården utvecklats alldeles otroligt mycket, det är bara det att tålamodet inte räcker och inte minnet heller för den delen. Har grävt bland foton för att hjälpa minnet lite- en del har faktiskt hänt de senaste 5 åren bara

2013- ingen bergsbambu, inga rosor, ingen magnolia

 

bambu och rosor vuxit en del 2018

 

Snart växtmarknad

I morgon är det STA:s höstväxtmarknad i Skåne- http://skanekretsen.se/vaxtmarknad-2-september-2018/ – där kan man kanske få tag i någon liten raritet…. Har annars lovat mig själv att stanna upp ( betyder inte köpa eller skaffa nya växter hela tiden) och fundera mer över upplägg och design igen  och framförallt inte fylla på med fler träd och buskar.

Igår gödslade jag- det hade regnat nästan 30 mm och småduggade lite när jag gick runt med skottkärra, spett och mina händer och fyllde på näring till alla buskar, stora rosor och nya träd. Det är en underbar känsla. Kom på mig själv med att gå och nynna och tänka att detta måste vara den bästa årstiden. men sen kom jag på att det tycker jag ju om alla årstider :). Inspekterade årets lyckade frösådder- mina Dianthus barbatus  Sweet William- borstnejilkor- ser fina ut( en blomma jag saknat ända sen vi hade trädgård i Småland på 80-talet), mina Penstemon likaså och de nya Thalictrumplantorna. Längs gaveln mot norr står alla sticklingar och sådder och mognar till så sakta( vore väldigt kul om mina Helleborus-frön tar sig!). Hade lånat en rolig bok om förökning och satt och lusläste den, liksom en bok om Gräs och Bambu.

Andropogon Prairie Blues , Echinacea

Ja när regnet slutade tog jag bort ogräs i grusgången, snyggade till i största allmänhet bland visset och tufsigt, funderade över sommarens väder och påverkan på växterna. Och så delade jag lite perenner också för att fylla ut i rabatterna.  Och flyttade några små buxbomsplantor som ska bli kolt inne i prärien. Föra helgen klippte jag äntligen buxbommen, hade inte vågat göra det i torkan innan i år.

 

Undrar om någon mer än jag upplever att ens rabatter verkar mindre och smalare efter ett tag? När dom är nyanlagda tycker jag att jag tagit i och sen visar det sig att dom är så smala så smala och förstås kunde ha varit tre- fyra gånger så breda för att se ut som något. Kan ju ha att göra med hur mycket rensning, gödsling, ansande etc som är involverat, men jag förundras.Tycker också att det jag anlagt de senaste åren är mer intressant än tidigare.

R. Blush Rambler vid ingången till örtagården

Och tack vare min kontemplation i ensamhet med en stor kopp te, fröpåsar, böcker och stillsamt fågelkvitter på altanen vet jag redan  inför vintern vilka projekt som ska sättas igång på skissblock, i huvudet och så småningom i verkligheten. Vårt s.k. stenparti skulle kanske faktiskt kunna bli ett riktigt sådant! Och så ska en del av mina runda kantstöd  runt träd kompletteras med vackra växter- blev så inspirerad hemma hos en kvinna i Skånekretsens styrelse som hade så vackra inramningar runt några träd! Bild här från hennes trädgård med Hakonechloa macra var. aureola

Från Eivor Johanssons trädgård i Landskrona