Kamomill är inte bara ett rogivande te

En hel dag, fattar ni, en hel dag har två personer rensat kamomillgångarna och det är inte färdigt ännu! Bitar av ryggen och muskler jag inte visste att jag hade gör sig påminda så här på kvällskvisten….Gavin sa att det idag är mycket ovanligt med långa gångar täckta av Chamomile nobile Treneague, de flesta gör bara en liten medeltida stol eller soffa täckt av den ( finns t ex på Sissinghurst).

Nej det känns inte som om man har tid att satsa på såna gångar i sitt eget liv.Hela dagen har vi legat på knä med läsglasögon på för att skilja ogräs från dessa små plantor och badat i den aromatiska doften!Hårt inträngda mellan lavendel och buxbom, stående på ett knä mestadels för att inte skada plantorna. Ska det vara fint får man lida pin, som farmor sa… Efter rensningen gör man lufthål överallt, vattnar, planterar in nya sticklingar i alla mistor, dressa med steriliserad jord. Och sen kommer det att bli så vackert!

Kamomillgångarna är inte speciellt tåliga, bara galet vackra, och enligt the head gardener är det bara någon gång varje sommar som ystra gäster skuttar runt i trädgården efter en bjudning och tillåts gå där på gångarna.

Inte tagen i år…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *