En värdig avslutning på en månads vistelse i de engelska trädgårdarna. Med Vitas torn med arbetsrum och utsikt över alla rummen i trädgården, med Arts & Crafts och kopplingen till Bloomsburygruppen, till Edwin Lutyens. Med de märkliga och intressanta liv de levde här, det smått obegripliga i den engelska överklassens familjeliv med barn som fostras av nannys och internatskolor och så en helt underbar trädgård med hela strukturen med gångar, murar och häckar ,milsvid utsikt och inte minst ett hus från 1400-talet som bakgrund till allt som växer .
Solen strålar från en blå himmel över allt det vackra. Rödhake, näktergal, koltrast och lövsångare hörs inne bland träd och buskar. Vi vandrar sakta och beskådar den magnifika trädgården med alla sina rum och den vackra blandningen av formell, strikt planering med mörka häckar och murar och den yviga, yppiga blomningen .
För två år sedan var jag här på sommaren. Det mest spännande är att det är som att uppleva en helt annan trädgård nu med andra växter som tar plats. Rosorna har inte slagit ut ännu, inte prästkragarna heller. Irisarna börjar slå ut, trädpionerna blommar, men inga andra pioner. Kameliorna har inte vissnat helt och några magnolior står ännu i full blom. Längs en låg mur vid två långa rabatter växer vit wisteria, hela den vita trädgården exploderar i vita vår- och försommarblommor. Trillium och epimedium blommar överallt under träd och buskar. The lime walk med sin hasselskog med lundväxter är troligen som allra bäst nu på våren- allt blommar där och ljuset spelar i alla toner av gult, vitt och grönt där under träden. En av mina favoritrosor, Mme Alfred Carriere är redan i full blom mot en varm södervägg, planterade av Vita Sackville-West och Harold Nicholson för över 70 år sedan.
Och jag är här med min
kära man och våra gemensamma vänner och njuter i många timmar. Besöket avslutas med kaffe och med en liten utställning om hur kvinnor fick börja arbeta i trädgårdar, om kvinnliga trädgårdsmästare och suffragettrörelsen.
